Inte kan det vara snö än, tänkte vi och lämnade längdskidorna hemma. Men det var det! Dagen innan vi åkte hade det kommit någon decimeter snö och vädret var kallt och klart. Och det är ju inte så konstigt att det är snö i mitten av november. Inga längdskidspår hade dragits upp ännu, så vi gick till fots på de tillplattade lederna. Så vackert! Och tyst! Och härligt!
Ellen packade vi in i den gamla pulkan, som även Martin åkt i när han var liten. Hon stormtrivdes och låg vaken långa stunder och tittade på träden och himlen.
Visst gick det bra med barnvagnen i spåret...
...men med pulka gick det ännu bättre.
Gammal pulka fungerar bra än
Mysigt att vara liten
Äntligen vinter
.jpg)
